Sundals Ryr utgör den nordliga spetsen av Vänersborgs kommun. I öster gränsar Sundals Ryr mot Brålanda, i väster mot Färgelanda och söder om ligger Frändefors. Sundals Ryr är en landsbygdssocken utan någon tätort. Bebyggelsen består främst av jordbruksbebyggelse med små och medelstora gårdar. Förutom jordbruket har skogsbruket utgjort en viktig inkomstkälla. I Sundals Ryr går gränsen mellan slättdal och det skogbevuxna höglandsområdet Kroppefjäll.
Sundals Ryr har socknen officiellt hetat sedan 1886. Före dess hette socknen endast Ryr efter stomhemmanet Prästeryr på vars marker den gamla kyrkan låg men för att undvika sammanblandning med andra näraliggande socknar lades häradets namn till. Ortsnamnet Ryr betyder ”öppet ställe i skogen” (efter röjning – ryd).
Utblick från Kärr med kyrkan i bakgrunden
Kroppefjäll
Sundals Ryr ligger på Kroppefjälls sydöstra del och här är berget uppsplittrat i sprickdalar. Terrängen är kuperad med sjöar och myrar. Måketjärn på Kroppefjäll är Sundals Ryrs högsta punkt, cirka 220 meter över havet och höjdskillnaden mot Dalboslätten är ungefär 75 meter. På Kroppefjäll finns stora obebyggda områden. Dessa utgjorde allmänningsmark i äldre tid och utnyttjades som betes- och virkesresurs av socknarna runtomkring. Under 1600- och 1700-talet skedde en kolonisation med upptagande av gårdar. Buxåsen, Granan och Bollungen tillkom vid denna tidpunkt. Efter skiftena delades området mellan gårdarna i angränsande jordbruksbygder. Kroppefjäll är mycket glest bebyggt men under 1800-talet upptogs här en hel del torp varav många var ensligt belägna på gränsen till var odling var möjlig. Deras små åkerlappar har nu växt igen med skog och bara murrester eller trädgårdsväxter visar var tomterna var. Ett fåtal av torpstugorna har blivit kvar som fritidshus.
Bebyggelsemiljöer
Det finns ingen egentlig centrumbildning i socknen men det finns några samlade bebyggelsemiljöer som varit mindre centra tidigare, innan avfolkningen av landsbygden tog fart. Årbol var störst, här finns också skolan kvar. Vid sjön Bollungens norra ände fanns det en bra bit in på 1900-talet affär och plantskolaI Lersäter finns delvis den ålderdomliga bystrukturen kvar. Vid det laga skiftet 1827 blev de flesta husen kvar på sin gamla tomt.
Ålderdomlig salsbyggnad i Lersäter
Till startsidan